De är toppen allihop. I går ringde jag en vän i Göteborg, jag ska ju ner till mormor. Och eftersom jag inte vet om mormor är hemma från sjukan eller ej så behöver jag nånstans att sova. Så jag ringer min gamla vän A. Hon var dock inte hemma i går kväll men hennes sambo sa att det gick bra att jag slaggade där. Så ringer hon i kväll, och säger: Jag ger dig en nyckel så kan du komma och gå som du vill. Och mat finns i kylen. Ta vad du vill. Och är det nåt du behöver så säg bara till. Det är underbart med såna vänner. Mina vänner är såna allihop, alla ställer upp på varann. Är det nåt knas så hjälper vi varann.
Med tanke på att jag skrev en blogg i går om just vänner, så är jag så tacksam att jag har toppenvänner. De finns alltid där för mig och jag för dem. Jea och jag pratar varje dag minst en timme i telefon, hon bor typ 10 mil från mig. Vad skulle jag göra utan mina supergulliga vänner? Vad är man utan dem? Vad gör man när man bråkat med sambon och tycker att hela världen är emot en, om man inte har en vän att gråta ut hos? Eller om man är totalt överlycklig för att nåt jättekul har hänt, vem ska man dela det med förutom sin partner om inte sina vänner, eller hur?
Jenny