16 december 2008
· Arkiverad under Barn, Liv, Tankar, politik, samhälle
hos mig igen. Det känns bra. Det är som om att senhösten på nåt sätt söver mig. Känns som om jag går omkring i en dimma eller sirap. Orkar inte bry mig speciellt mycket under den tiden om nåt annat än att bara vara. När det sedan lackar mot Jul blir jag på nåt sätt väckt ur dvalan i alla fall.
Trots att jag inte gillar Julen speciellt mycket och trots att det är lika mörkt och kallt som under senhösten. Antar att alla andras Adrenalin-chocker smittar av sig på nåt sätt. Jag menar varenda kotte jag känner (nästan i alla fall) är totalt sönderstressade inför Julfirandet. Det ska bakas, det ska syltas, det ska lagas mat. Och ovanpå det ska man springa på en miljon olika saker med barnen på deras skola och dagis (om man nu har barn eller barnbarn), det ska ordnas med Luciakläder och pepparkakegubbar/gummor, det ska även bakas pepparkakor och pepparkakehus.
Man ska hinna med att springa på glöggpartyn hemma hos vänner, man ska ha tid att bjuda hem folk själv på glögg. Och ovanpå det ska man jobba (helst heltid, samt gå på en massa julbord/fester med jobbet) och fixa alla jävla Julklappar till halva släkten. Dessutom ska man städa extra fint och fixa med Julgran och en miljon grejer till.
Så de flesta i min omgivning är vandrande hjärtattacker och sprutar ut Adrenalin ur öronen. Men även Adrenalin har ju fördelar, det väcker ju i alla fall mig ur dvalan. Det är bra. Men jag önskar mig i alla fall att folk och fä i min omgivning kunde uppskatta lugnet lite mer och sluta stressa så. Det kan inte vara nyttigt att varje år under ett par månaders tid kuta runt som skållade troll för att man bara ska…
Om min mamma läser detta kan jag säga Tack för alla fina Jular du har ordnat för oss barn under alla år, men nu räcker det för min del. Jag är 39. Och tvingas jag att se Risgrynsgröt en gång till i mitt liv så flippar jag!
09 oktober 2008
· Arkiverad under Liv, Tankar, politik, samhälle
Ena minuten pratas det om vem det är som ska få Nobelpriset i Litteratur, och hur viktigt det är att det är en kvinna alternativt hur viktigt det är att det blir en svensk person. Det är förhandstips, och det är vissa som till och med slår vad på spelsiter… Men orka… Visst är det kul med böcker det är jag den första att skriva under på, men jag har aldrig förstått mig på alla dessa superudda böcker som är skriva mestadels av super-suspekta personer. Jag vill bli underhållen av en bok och ge min hjärna avkoppling som alltid är en kokande kittel av aktivitet. Vill jag lära mig nåt så läser jag en faktabok, och det gör jag det också. Min allmänbildning är faktiskt rejält hög.
För att sedan gå över till det som faktiskt borde vara det allra viktigaste att prata om. Arbetslösheten som kommer i spåren på den extrema lågkonjunktur vi befinner oss i. Varslen på Volvo i Göteborg, alla andra som får gå från sina jobb. Det är nåt att diskutera om. Hur och varför det blev så här. Hur vissa banker bland annat på Island brakar direkt åt helvete på ren svenska. Bankerna kraschar som det vore en pest som spred sig. Vad hände och varför? Hur kan bankerna i USA vara så viktiga att bankerna i Island tex och även Sverige, Tyskland och England bara rasar i hop som korthus? Det är ju för fan löjligt att vi inte lärde oss nånting av det som hände på 90-talet. Då kraschade hela skiten ordentligt. Det är liksom mycket närmare än Kreuger-kraschen 1929. Varför lär sig inte bankerna och finansmännen nånting??? Varför går vi privatpersoner på det om och om igen och köper aktier som det vore nånting livet hängde på? När det i själva verket är livsfarligt? Det är liksom inte så att det är trosor som från början kostar 19.90 på H&M tex. Man vet när man köper dem att de förlorar värde direkt när man kommer ut ur affären. Så fort man sätter på sig dem är de totalt värdelösa för alla utom en själv som faktiskt skulle frysa om rumpan om man inte hade dem på sig…
19 augusti 2008
· Arkiverad under Liv, Tankar, politik, samhälle
http://www.marcusbirro.se/bloggen/?p=1062
Läs den bloggen! Läs hans otroligt vettiga och kloka ord. Han är underbar. Den här bloggen handlar om hur ”bitterfittor” klankar ner på dem som inte är bitterfittor och faktiskt är nöjda med sitt liv som föräldrar. Killen är genial!
24 juli 2008
· Arkiverad under Liv, Tankar, politik, samhälle
Kollar på 4:ans Nyhetsmorgon… Vilka jävla politiker vi har. Oavsett partitillhörighet. Jag blir ärligt talat förbannad. De sitter bara och kastar skit på varann hela tiden. Sossarnas person sitter och skyller över allt på Moderatkillen som i sin tur skyller allt på att arbetsmarknaden. Jag fattar inte nåt. Det har varit bostadsbrist i Stockholm sedan 1980-talet. Vilka är det som varit i politisk majoritet under den tiden? Det är inte Moderaterna i alla fall. Det är Sossarna. Och vad jag vet har inte de heller byggt tillräckligt med hyresrätter som ungdomarna har råd med. Utan i stället har det satsats på superduperdyra nyproduktioner som inte en människa har råd med om man inte har en relativt hög inkomst. Eller så har man byggt bostadsrätter. Och det kan inte ungdomar köpa för att de inte har pengarna ännu. Och visst det har varit hög arbetslöshet (det är det fortfarande och mer lär det bli) och därför har många ungdomar (och andra också för den delen) svårt att köpa sig bostadsrätter.
Vems fel är det? Det är ju faktiskt frivilligt att köpa sin bostad, det är frivilligt att tacka ja om det pratas om att bilda bostadsrättsförening i huset där man bor. Man kan säga nej. Och om fler tackade nej, så skulle det finnas fler hyresrätter. Då skulle våra barn (och de andra) som vill kunna ha lite mer att välja på. Och vem var det som införde lättare regler för bildning av bostadsrätter??? Högerblocket, under förra mandatperioden de regerade. Men å andra sidan, har Sossarna på nåt enda sätt ändrat på detta faktum? Nej, det har de inte. Utan det är samma anda där. Köp din bostad= bli lycklig eller? Jag personligen kommer aldrig att kunna köpa mig en bostadsrätt, jag har inte tillräckligt hög inkomst (pga arbetsbrist som lett till sjukpension för min del) och därför är jag inte välkommen på bostadsmarknaden. Inte heller kan jag få en hyresrätt, dels på grund utav extrem brist på hyresträtter och dels på grund utav att de lägenheter som finns tillgängliga har så sjukt höga hyror att jag aldrig skulle kunna betala den i alla fall.
Den lägenheten som jag bor i nu, i en liten sunkig jävla skitförort till Stockholm, betalar jag 5800 för. Den är på 57 kvm och hur sunkig som helst. Enligt hyresvärden är den ”helrenoverad” 1997. Yeah, right. Den var renoverad på så sätt att man lagt in nya plastmattor och kaklat om litegrann i kök och badrum. Satt in skitkassa skåpsluckor, och polerat parketten (men inte bytt ut den) och bytt toalett och badkar. Satt in en ny ytterdörr till lägenheten. Och så tog de bort en utav dörrarna som finns inne i lägenheten. Vi har två ingångar till sovrummet den ena leder ut till vardagsrummet och den andra till köket. Den som leder ut i vardagsrummet den saknar dörr. Men hyresvärden tycker inte att man behöver sätta dit nån ny dörr. Det innebär att vi inte har nån. Mycket störande tycker jag.
Men det som jag skulle komma fram till är följande, Sossarna är lika skyldiga till bostadsbristen som Moderaterna. Och det är ingen skillnad på vem som regerar i alla fall, det är samma skit ändå när det gäller bostadspolitiken. Så nu har jag fått nog. Jag vill göra revolution. Phuuu… Nu har jag fått ur mig dagens första frustration.
Jenny